2 november 2010

Andningen är för mig en bro mellan kroppen och själen....




Att bara låta tankar flyga bort som på små moln..utan att lägga något i dom..
det kan vara riktigt skönt ibland att det får vara tomt ..tyst...att landa i att bara vara...
att vara fullt närvarande i hur vi andas ..in..hur vi andas ut...
Vi andas oftast fort och i bröstet ..  i stället för att andas in genom näsan
långt ner i magen känna att vi verkligen tar ett lååångt andetag..
andas ut och samlar ihop livskraften igen..

Är vi i balans känner vi oss mera positiva glada och upprymda...
lyssna till din kropp..den säger så mycket som vi oftast inte uppfattar eller
helt enkelt väljer att skjuta undan... vila och återhämtning är en självklarhet
för att vi ska kunna fungera  och prestera det vi  så gärna vill ...

Andningen påverkar allt....allt vi gör..det är lättare att ta första steget
mot ett mer levande liv om vi   gör våran andning till vår bästa vän...
vi vill ju att vår bästa vän ska ha utrymme för att kunna
gro..växa..och slå ut i full blom...
om vi tänker på vår vän andningen..
innan vi möter olika situationer  i vår vardag
får vi det lättare att återskapa vår naturliga balans o harmoni ..
som vi alla har inom oss...någonstans....kram Kickan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar