Det här med att vara på olika vis är så intressant tycker jag, Jag får ibland frågor om att vara arg eller glad, om någon är glad varje dag så kan den som inte är glad säga att, -hon/han skulle behöva falla igenom och visa sin andra sidor också. Som om det bara finns ett sätt att vara, lite glad ledsen och arg kanske. Och hur kan någon i annan i så fall veta ifall glädjen behöver bytas ut mot en annan känsla?eller om någon är arg eller ledsen så kan det låta såhär,-det är så bra att hen kan visa sina känslor.
Tänker såhär en glad person visar ju faktiskt också sina känslor, och det är ju lika bra. Någon jag pratade med för ett tag sedan sa såhär, -det kan vara så irriterande med superglada människor! helst på jobbet, hon visste själv inte varför hon tyckte så, men hon "förstod" att dom glada också "måste" ha dåliga dagar, dom kan ju inte alltid vara glada.
Det är ju oftast dom arga eller sura, som det pratas om men ibland är det även dom glada.
Den här gången, i den här frågan kunde jag verkligen känna igen mig, jag får ofta frågan- är du alltid sådär glad? och sanningen är att ja, varje dag om jag inte har sorg eller något annat i mitt liv som gör att jag behöver släppa ut lite "sinnuhet" eller tårar för då gör jag det direkt. Arg blir jag så sällan att jag kommer ihåg dom gånger jag blivit det, gråter gör jag när det behövs och lika lätt som jag skrattar. Skulle jag inte vara glad skulle jag nog må dåligt, glädjen finns så långt in i min personlighet i själva kärnan, och jag gillart.
Vi har ju alla olika personligheter sen begynnelsen, så har vi olika energier som stöter bort eller dras till varandra, ibland fungerar vi tillsammans ibland inte, men som tur är, så kan vi ju alla välja hur vi ska bete oss mot varandra, och bara det är ju så bra.
kram Kickan L<3velia
