När höstmörkret har bestämt sig för att stanna ,njuter jag av små ljuspunkter i varje vrå.

en egen design som fortfarande efter
många år ligger mig varmt o hjärtat är denna ljusstake
som  tillverkas både med och utan el-belysning.
Kickan Lovelia

Tankar från min kammare...
Intressant det här med hur en bra relation ska vara och se ut, det kryllar av alla tips om hur vi får det bra med våran partner.. eller hur vi får kärleken att överleva med småbarn, ungefär som om dom små går runt och är kärleksdödare..om vi skulle prioritera annorlunda i vår vardag så tiden räcker till skulle vi kanske se att dom små egentligen är kärleksbombare som gärna vill att deras föräldrar leker o pratar kramas o pussas när som helst och hur som helst vilken tid på dygnet som helst.. tänker att kärleken är ju som störst när vi kan dela den med varandra Peace & Love

Låt rynkorna få komma med munterhet och skratt...

Undrar varför det är så viktigt att se yngre ut än vi är, all reklam som vi matas med går ut på att vi ska se yngre ut, Varför duger det inte med att se så bra ut som vi själva vill,  precis i den åldern vi befinner oss i just nu. Varför ska alla ändras i utseende och klädstil... 
Jag har lyckan att ha en härlig människa vid min sida i vått o torrt, han är min kärlek i livet och vi har vuxit ihop i över 30 år, jag var 17 år och han ett år äldre när vi förlovade oss, våra kroppar var unga, håret rufsigt och ögonen glittrade vi var vilda och kära. Under åren som gått har kärleken bara vuxit sig starkare samtidigt som våra kroppar ändrat fason, vi brukar ligga o titta på varandra förundras över hur vi är precis lika dana som vi alltid har varit fast lite äldre, hår som kommer och hår som går, hår som blivit grånat och väldigt charmigt, eller skrattrynkorna som blivit djupare, några extra volanger runt magen. Vad gör väl det, när vi är fortfarande unga i sinnet. Känner tacksamhet över att det är livet självt som satt sina spår hos oss båda, det är inget vi vill släta över eller sudda ut, bara omfamna, det är ju så vackert att få se en annan själ leva sitt liv.
 
Nä jag säger som jag brukar..Om vi skulle ta och hångla upp livet lite/  kram Kickan Lovelia

 

 

 

Om vi gör det vi brinner för någon gång under vårat dygn

på arbetet,eller  på vår lediga tid. Så kan vi om vi tillåter oss få

känna Lust, Passion ,Glädje... tre superviktiga ord om ni frågar mig..

Som är  så lätta att glömma bort i vår alltmer stressade vardag.

Vill du  känna dig hög på livet?fundera en stund på vad du brinner för

när du kommit på det skriver du ner det, sen skrider du till handling,

sätt igång med något som  du känner att du verkligen vill göra,

skjut inte upp det på framtiden utan gör det i dag..

framtiden vet vi ju ingenting om,det räcker så bra att få

vara hög på livet i dag just nu...

önskar er all en dag full av glädje och inspiration Kickan Lovelia

 

 

En underbar människa har somnat in en kär vän som har funnits i mitt liv sen jag föddes, som har delat med sig av sin värme, kärlek och sina underbara minnen och allt annat. Hon sa alltid till min mamma vi delar på Kickan du o jag och så fick det bli, hon har alltid varit en extra mamma för mig, min underbara moster med sina persikomjuka kinder och sitt vita hår och sina solglasögon, alltid redo med en kram en fika en matbit, varje vecka har vi sets vi har rullat hår, delat hemligheter och nyheter vi har delat det vi kan i livet moster, mamma och jag. Mamma o moster satt nästan i hop som vi brukade vi säga, dom två delar något som jag önskar att alla människor skulle få känna en innerlig vänskap byggd på ren kärlek, hon var sjuk i kroppen och gammal sa hon men inuti kände hon sig så ung, vi kunde skratta tillsamman så tårarna rann vi kunde gråta likaså. Hon älskade livet och hade fortfarande mycket som hon ville vara med och få uppleva, alla nya små liv som hon ville följa lite på vägen, alla barn var hennes riktiga glädjekälla, men hon kände länge att kroppen inte ville det samma som hon, nu är hon äntligen fri från sina smärtor, det är vad jag intalar mig när sorgen helt tar över, dagarna går och skratt och tårar blandas jag känner stor tacksamhet att hon funnits så nära i mitt liv, nu finns hon i alla minnen, i luften vi andas i vårvindarna som rufsar om håret och i fåglarnas sång och jag säger som hon själv brukar säga, nån gång möts vi alla igen...

 Kom ihåg att vara rädda om varandra vår kramar till er alla

Livsrehabilitering

Vecka 14 kör jag i gång med mina nya grupper i
"Livsrehabilitering för sjukskrivna" men även för dig som lever med långvarig värk eller smärta, utbränd och arbetar ändå, vi kommer att samtala och göra olika övningar i personlig utveckling och mindfulness som kan vara till hjälp för att kunna komma vidare i livet när man känner sig lite vilsen och inte riktigt vet vad man vill eller vad man kan.
Det kommer att bli två grupper, och vi träffas tisdagar eller onsdagar
2 1/2 tim vid 6 tillfällen här hos mig på Högstensgatan 12.
med start den 2/4 
Kostnad 150:- tillfälle, (fika och material ingår)
Känner du att det här kanske är något för dig så är du varmt välkommen att höra av dig till mig här eller så når du mig Kickan på 0735080057 så får du veta mera.

 

Om vi sprider oss i vinden...

 

 

Hur blir vi starka i oss själva jag menar från början när vi bara är små frön....
Jag tror att vi kan bli det på många olika vis, men framför allt tror jag att det händer när vi väl kommit i god jord när vi spricker upp och ser solens strålar, när vi känner värmen omkring oss, när vi börjar gro och växa som vi vill, i den takt vi vill, hur vi vill och helt utan giftiga medel som annars gärna tillsätts av olika orsaker.
Jag tror att om vi bara tillåts att även få vara små och lite veka, känsliga men också envisa, så strävar vi uppåt, neråt, åt sidan och växer oss starkare för varje blad, om vi bara vattnades med kärlek, om det fanns tålamod att vänta och se  hur fantastiska och olika vi alla är så skulle vi inte knipsas av direkt vid knölarna, vi skulle inte bli uppbundna och stympade. Vi skulle inte bli bortrensade.Vi skulle låta flera stjälkar växa ut och  vi skulle frodas, vi skulle växa oss starka för att klara väder och vind, vi skulle kanske vissna lite ibland, bara för att ta tillvara på all näring vi så väl behöver för att kunna komma igen, för att kunna skjuta nya skott. Om vi alla bara fick chansen att växa oss starka utan yttre påverkan, bara växa i full frihet,låta stjälkar, blad och knoppar sakta utvecklas. Skulle vi få den möjligheten skulle vi alla kunna blomma, om och om igen och dela med oss av våran blomsterprakt som skulle vara helt fantastisk, vi skulle växa in i varandra och ge varandra styrka att klara kallare och svårare klimat. Vi skulle dofta helt ljuvligt och vi skulle sprida oss för vinden i hela universum....kram Kickan Lovelia