Tänker på hur kul jag tycker det är att titta på gamla hus och hur dom är byggda, vilka material som används, när jag var liten så fick jag hänga med pappa när han rev hus hos andra, där han tog reda på virket för att sen kunna återanvända det någon annan stans. Jag älskar än i dag lukten av sågspån och trä.
Mor o Far min byggde helt själva också ett fint sommar ställe i en by utanför Ludvika, där jag kunde vara med o plocka bland brädor o spik, timret till den stugan fick dom när dom rev ett stort timmerhus utanför Grängesberg, där vi ungar fick vara med, det var många timmars jobb innan dom kunde börja bygga, det var också väldigt tungt och släpa dom stora stockarna en o en, som även skulle upp på taket.
Bonden som bodde nedan för va mycket imponerad av mina då unga föräldrar som gjorde allt själva, han tyckte det var roligt att följa deras bygge och berömde dom ofta, (men erbjöd sig aldrig att hjälpa till;) jag kommer i håg att när taket väl var på plats, så fick jag också komma upp o sitta där och titta liten som jag var. När stugan väl stod klar med sin öppna spis och sitt lilla kök med sitt inbyggda hörnskåp, sydde mamma kuddar, gardiner och målade möblerna lindbloms gröna klädde om stolar fixade myset och pappa målade en fin kurbits på hela spegeldörren. Och så visslade dom alltid, alltid båda två. Vilken härlig tid det var, barfota i gräset, mina bröder byggde kojor i skogen och metade, jag hittade en kompis och vi sprang i kohagen, satt på den gamla mjölkpallen nere vid vägen och käkade smultron och hoppades att vi skulle få rida på fjordingen i hagen.
Och så var det snälla bonden som skickade med mig mjölk hem i en kruka, när jag sprang där och var nyfiken.
Varje gång vi svängde upp till stugan fick jag hoppa upp i pappas knä och "köra bilen" eller ratta bilen för det va så det va, och varje gång sa far min akta stenen och jag styrde såklart rakt på den varje gång, tur att den va rätt platt och låg fast i gruset.
Senare så sålde vi stugan och det blev till att bygga en ny närmare vattnet, med utedass och kamin det viktigaste, då var vi äldre och mina bröder fick bygga, i den stugan finns det många dörrar i väggarna kan jag säga, undrar hur många brädor mamma burit genom åren, jag o mamma målade och tapetserade, i hiskeliga färger, tycker jag i dag men då var det snyggt, det blev inbyggda våningssängar och gasolspis och ett litet bord med stolar. Och det bästa av allt, bara några meter ner till sjön och båten, där mamma hade en tam fisk som hon matade, skogen och naturen precis utanför dörren och ville vi kunde vi gå efter sjökanten några uddar bort så låg mormor och morfars lilla gula smultronställe, fullt av vackra blommor som dom pysslade om.
Mormor och morfar har också byggt sina hus, först hade dom det lilla huset i Gräsberg på 1rok, mamma och hennes syskon var 8 till antalet, huset blev lite litet och dom bygge ett större lite närmare stan, ett hus som min moster senare köpte och numera huserar min bror och hans fru i det.
Underbart när husen får nytt liv i olika generationer.
Så byggdes det en stuga till pappa ville ha ett eget ställe hos våran farmor, i Sunnanhed utanför Rättvik, I början sov vi som alltid hos farmor i kammaren, i en utdragssoffa, hon bodde på bottenvåningen och min faster med familj på övervåningen, men alla åt nere hos farmor som nästan jämt tycktes finnas i köket eller i ladugården. Min farmor var en liten gumma med mörkt hår ner till rumpan som hon flätade och gjorde en knut av på huvudet, hon skrattade jämt. Där kunde man leka med smågrisar, borsta stora suggorna, bada varje dag, tjyvåka moppe och köra lite bil över skogen. Pappa och hans syskon var sju i antal och alla har byggt stugor eller bor runt om på samma väg, många kusiner och släktingar har vuxit upp och fått ta del av att allt det härliga vanliga som att gå ner och att tvätta sig i sjön på kvällarna, fiska, härliga midsomrar och dans på lövad bana något som vi barn alltid fick följa med på.
Min faster som var frisör klippte folk hemma, jag och min kusin brukade låna lite grejer och fixa till varandra i håret, när det var fest så brukade min faster måla en liten brun prick på kinden "snyggt" skulle det va, själv är jag full i bruna prickar även några i ansiktet, jag trodde att hon också ville ha leverfläckar lika som mig....
Oj nu kommer jag bort från bygget känner jag, minnen tar över.
Pappas stuga är den stuga jag och mina bröder har tillsammans i dag, där har det burits virke och målats och murats, vi har alla varit med och gjort någonting på stugan, men det som känns roligast i dag när inte pappa finns i livet längre är att det finns kvar, det han har byggt med sina händer, allt han format precis som han ville ha det, den öppna spisen som vi kan värma oss med inne, går även att grilla i ute på altanen. Han gillade det enkla, utan för mycket krusiduller, något som vi ofta pratade om där är vi så lika, vi pratade färger och former olika hantverk och målning, pappas syskon målade också tavlor och gillade att bygga, hur man bygger och olika material kommer nog alltid att intressera mig känns det som.
I min familj har vi alltid byggt, rivit eller fixat målat o tapetserat, så det är ju inte så konstigt att jag och mina syskon gillar att tillverka saker eller att renovera och göra om.
Det har ju liksom bara kommit till oss.../Kickan Lovelia
